Det känns som jag tränger bort alting, som man lever som vanligt igen.. Som att ingenting har hänt, allt är bortglömt. Visst kommer det dagar när man tänker på er extra mycket, speciellt dom stunderna som man aldrig glömmer. Jag mår inte dåligt över det längre, det är bara saknaden som finns kvar inom mig. Förut kunde man bara sitta och tänka genom allting medans tårarna rann ner för kinderna, allt var så oklart. Jag kunde inte tänka att det var verklighet, att det var såhär som det hade blivit. Att ni hade lämnat jorden och gett er iväg, lämnat oss kvar och inte sagt förväl. Den känslan hade man aldrig känt på förut, det var riktigt obehagligt.

Är glad för att man har kommit vidare, att man kan se allt det positiva igen. När mormor hade gått bort fortsatte jag att ringa hem till henne för att hoppas på ett svar.. Jag vägrade helt enkelt att inse, det fick inte vara sant. Det kom inga signaler, allt var tyst och dött. Med tiden lärde man sig att livet har sina motgångar och att vissa saker måste man lära sig att acceptera, hur jobbigt det än kan vara. Jag och min morfars relation var inte på samma sett, han blev sjuk redan när jag var liten. Har aldrig sett han som den där pigga och alerta typen, men jag älskade honom verkligen.

Glömmer aldrig när jag stod där och skulle säga mina sista ord på begravningen inför allt folk, vad säger man egentligen till någon som man vet är sina sista ord till den människan? Människan som man älskade något otroligt, som man aldrig hade tänkt sig att försvinna. Orden man fick fram "Jag älskar dig mormor, hoppas du har det bra. Jag saknar dig". Tänk vad mycket mer som man egentligen skulle vilja ha fått fram, som inte gick bara för att gråten klumpade i hela halsen. Jag hade föreställt mig hur det skulle vara att förlora någon mycket nära, men att det skulle kännas såhär hade jag aldrig kunnat tänka mig. Det är någonting som man aldrig vill vara med om igen, men som man vet att man kommer få vara. Det skrämmer mig något otroligt, för det är dit som man inte vill komma tillbaka till.. Nu när livet är som det ska.